Ny blogg
Nikon D7000 + 85mm 1,8
Kändes som att det var ett tag sen jag gick från högberg till Levin, så nu har jag tagit tag i saken och skapat en ny blogg: frulevin.blogg.se
Numera finns det ytterligare ett lingon och ett blåbär i världen.
Vi har blivit med barn! Eller ja, vi och vi, men nästan, dom räknas in i familjen! Så man kan säga att jag har blivit moster, eller tant, eller framtida beskyddare och rådgivare. Kalla det va man vill, men kärlek är det iallafall!
Båda hade bråttom ut och blev augustibarn istället för våra planerade september-ungar, inte oss emot för då får man ha SOMMARKALAS, de slipper dela på årets knökigaste födelsedagsmånad och vi hann få träffa dem innan vi far till Grekland!! Yeey. Blåbär eller som hans föräldrar kallar honom, Pontus ser ni ovan på bild. Lingon hänger fortfarande loss på BB och vi hoppas få en skymt av henne i morgon!
Pontus och Sigge
Snart är dom här, och vi längtar efter att se vilka ni är, hur ni ser ut och vad som gömmer sig i era personligheter. Det ska bli en ära att få va med och se er växa upp mina små.
Let's waist time
Santorini 2015
Badrumsfunderingar
Nästa projekt här hemma blir det "stora" badrummet. Vi sätter nog inte igång förrän efter jul men det börrjar bli dags att fundera på hur vi vill att det ska se ut med tanke på vår tur med leveranstider ;) Vill skapa en lite varmare känsla än vad vi har valt att ha i tidigare lägenheter. Marockanskt kakel, geometriska former och mässingsdetaljer är de ledord jag har snöat in på just nu. Badkarsfrågan tänker jag inte ens ta upp den här gången, det är lika bra att ge efter i L's konstiga badkarsfetisch för husefridens skull. Happy wife (läs: man) = happy life, eller hur var det?
SÅ JÄVLA COOLT!
Våra fotografer publicerade nyss ett inlägg på facebook där de delade den här länken (tryck på bilden nedan).
En del av vårt bröllop har alltså blivit publicerat på en av världens största bröllopssidor som inspiration. Tror ni man blir lite overexcited? Och ännu mer så efter att ha läst detta:
"At Once Wed we receive as many as 2000 submissions for publication every month. We run less than 1% of them. Emily Newman (founder of Once Wed) and I get emails on a daily basis from photographers all over the world."
Så jävla häftigt!!! Det här är nämligen en av dom sidorna som jag själv använt mig av för att hitta idéer under vår planeringstid och så hamnade vårt "lilla svenska" firande där, APCOOLT!
Tapas och tända ljus
Inne på 6-dagarsvecka på jobbet igen, men med ett grymt uppsving av energi efter helgens tjejfest. 12 mycket saknade tjejer som åt tapas, drack sangria och dansade. Tack allihopa för en fantastisk kväll. Det här med att bli vuxen äter verkligen bort en stor bit av vår tidigare frekventa kvalitetstid känner jag ;) Men vi tar igen det när vi väl lyckas planera ihop våra lediga kvällar!
______________________
Är igång med träningen och kost igen, inne på vecka 3 vilket är den mest frustrerande tiden, men jag vet ju att det släpper om 3-4 veckor så det är bara hålla igång tills dess.. Och envishet och viljestyrka är ju ingen bristvara i det här hemmet så det ska väl gå bra. Hittade bilderna från tidigare års resultat och fick för mig att ta nya för att se vad som hänt under nästan 1 år utan kost och regelbunden träning och jag kan säga att det var motivationshöjande. JÄVLAR säger jag bara. Så ena foten framför den andra för nu ska vi bli lite piggare (ocj lättare) igen. Smekmånaden är över..
På tal om smekmånad så sitter vi och letar efter nå kul ställe att åka till nu efter jul, förslag välkomnas! Vi vill gärna köra en kombinationsresa så vi får röra lite på oss, typ bali 2 veckor sedan New York 5 dar eller kanske Dubia en vecka och sedan maldiverna, ja ni fattar. Någon som kan rekommendera något?
______________________
'Cause honey your soul could never grow old, it's evergreen
And, baby, your smile's forever in my mind and memory
I'm thinking 'bout how people fall in love in mysterious ways
Maybe it's all part of a plan
Well, I'll just keep on making the same mistakes
Hoping that you'll understand
But, baby, now
Take me into your loving arms
Kiss me under the light of a thousand stars
Place your head on my beating heart
Thinking out loud'
And, baby, your smile's forever in my mind and memory
I'm thinking 'bout how people fall in love in mysterious ways
Maybe it's all part of a plan
Well, I'll just keep on making the same mistakes
Hoping that you'll understand
But, baby, now
Take me into your loving arms
Kiss me under the light of a thousand stars
Place your head on my beating heart
Thinking out loud'
blogg.se
Kul grej då, hade fått massor med udda meddelanden när jag kikade mailen på rasten i lördags, trodde jag blivit spammad som fan eller nått. Men det visade sig senare att blogg.se valt att visa upp min blogg på deras första sida, så jag får väl säga välkommen till allt nytt folk jag inte känner och passa på att tacka för alla de fina kommentarerna, det värmer :)
Bröllopet: Festen
Efter tårtan var det dags för brudvals och sen FESTEN.
Vi förflyttade oss ännu en gång, nu ner till Levas stenugnsbageri. Vi hade hyrt in ett band som vi visste var grymma (livemusik stod högt upp på priolistan inför bröllopet) och vi blev överlyckliga när vi tag i det här grabbarna som var vårt förstahandsval! Kvällen gick alldeles för fort, de dansades, skålades, röktes cigarrer och togs fula bilder i det uppställda photoboothet. Det var en grym stämning med conga-lines, dancebattles, bugg och körsång utan dess like. Medans bandet hade paus gick Loke upp och bjöd på välbekanta sånger (jag och L var till och med upp på scen och körde en duett med honom till ingen kan, hur grymt var inte det!?)
När bandet packat ihop och folk började trilla av så var vi ett gäng som satt kvar utomhus vid eldkorgarna, lyssnade på när Loka trubadurade och rökte cigariller. Ännu ett mysigt minne från en fantastisk helg. När solen började gå upp var det dags att bege sig hem mot vår trädkoja - japp vi spenderade vår bröllopsnatt i en trädkoja eftersom det blivit ett litet missförstånd med vår bokning ;) En trädkoja som levve promt skulle bära mig upp till 05 på morgonen lite halvt överförfriskade. När han tillsist kånkat upp mig för den måttligt stabila stegen, lyckats fått fram nycklarna med mig hängandes över axeln och äntligen släppt ner mig innanför tröskeln inser vi att det bara finns 2 våningssänger på varsin sida av "rummet" haha. En natt vi inte glömmer i första taget kan säga ;)
Bröllopet: Gåshud.
När jag ändå är inne på middagen och sentimentala minnen från bröllopet så måste jag ju dela med mig av det här. Det var som sagt jättemånga fina tal och jag tror jag kan tala för både mig och L när jag säger att man har nog aldrig känt sig så älskad och uppskattad som under den här dagen. Men det som sker här nedan är nog top 3 av de mäktigaste stunderna i mitt liv rent känslomässigt:
Ska försöka förklara de här bilderna lite kortfattat..
Min och L's favoritartist är en superskön svensk göteborgare vid namn Loke, när jag och L började dejta charmade han mig genom att spela loke-låtar och det blev lite av vår grej. Åren som har gått därefter har vi åkt runt och följt Lokes spelningar när vi har kunnat och när det kom till att välja bröllopslåt under vigseln var Efter en flaska med rom ett självklart val. (YOUTUBE:A!!, så otroligt vacker)
Men tillbaka till bilderna.. Det som händer sekunderna innan dom här bilderna är tagna är att mina tjejer precis hållt ett tal till mig och L, ett tal som slutar med raden "så gläjds nu unga brud" vilket är en textrad tagen ur en en av hans låtar. Samtidigt som dom säger detta kommer Loke ingåendes spelande på en aukustisk gitarr, sjungades vår bröllopslåt. Need I say more? Har aldrig blivit så överraskad eller ful-gråtigt så mycket i mitt liv tidigare!
Kan säga att jag var djupt imponerad i efterhand över alla som varit delaktiga i den här "presenten" och lyckats umgås med oss flera dagar innan bröllopet utan att försäga sig ;) Och om jag inte sagt det innan så tack. Tack för det här minnet, det är något som vi föralltid kommer bära med oss!
Bröllopet: Middagen, bukettkastning och tårtan
Vi var så otroligt nöjda över valet av festställe, efter att ha letat bröllopslokal i över ett år så blev vi blixtförälskade i Levas redan första gången vi klev innanför dörrarna där.Det kändes som det perfekta stället att hålla vår bröllopsfest då de verkligen föll oss i smaken när det kom till atmosfär, känsla och matfilosofi. Men vi tänkte inte på det så mycket med när vi for tillbaka till fastlandert eftersom det kändes som ett omöjligt altenativ då det är en bit till Visby från Västerås. Men efter att ha snackat lite om saken så kände vi mest -varför inte? Vi älskar Gotland, Visby och nu Levas. Det är klart vi ska dela det med alla andra! Sagt och gjort, det var bara skyffla över hela tjocka släkten till Rosornas ö. Och vi har inte ångrat det beslutet en sekund - allt kändes så rätt och Susanne på levas delade verkligen vår vision när man diskuterade alla bröllopsdetaljer. Allt kändes avslappnat men ändå påhittigt och genomtänkt!
Efter minglet i Äppellunden begav vi och gästerna oss upp på deras loge där det väntades en buffé av gotlandska speciaitéer enbart ekologiskt producerat och närodlat. Eftersom vi ätit på Levas flera gånger innan så visste vi att maten var utsäkt, men vackert upplagt på olika lerfat och med superduktiga servitörer och en egen kock (med världens härligaste dialekt) som stod och grillade köttet på plats smakade allt ännu bättre om möjligt.
Förätt, varmrätter och dessertbuffé varvades med helt fantastiska tal och spex från familj och vänner. Jag ångrar verkligen att vi inte bad någon spela in allt på film då det var extremt känslosamt och mycket att ta in där och då. Man hade gärna velat se allt igen i efterhand, men jag spelar upp alla vackra ord, pinsamma bekännelser och roliga historier i mitt huvud med jämna mellanrum.. Alla dekorationer samt gästgåvor och andra smådetaljer var vi och brudföljet där och fixade med dagen innan och resten kirrade den duktiga personalen på Levas.
Efter middagen var det dags att samla alla ogifta människor och låte ödet peka ut vilka de nästa utvalda är ;)
Kan ju tillägga att när jag vände mig och såg att det var Sandra som fångat brudbuketten kunde jag knappt hålla in glädjeskriket då jag visste att hennes pojkvän planerat att fria till henne redan tisdagen veckan därpå (vad är oddsen liksom, frieriet tog för övrigt plats på Högklint där vi var och fotade våra bröllopsporträtt)
Efter det var det dags för tårta i västhuset! Eller ja, jag och L fick tårta iallafall ;) Eftersom alla precis tryckt i sig dessertbuffe så kändes det lite kaka på kaka med tårta direkt efter, därför valde vi att bjuda på Morfars berömda chokladbiskvier till kaffet istället, vilket var populärt :)
Bröllopet: Porträttsession på Högklint
Medans alla gäster åkte tåg så var jag och L iväg med fantastiska Sabina & Isabelle (2 brides) för att fota lite porträtt ute på högklint. Makalös utsikt! Tog dock av mig klackarna, eller ja levve tog av mig klackarna, innan vi spatserade lite halvt vinfina längst ut på klipporna , kändes mest safe ;)
Bröllopet: Äppellunden
Efter vigseln fick gästerna åka turisttåg runt om i Visby (uppbehållningstaktik), för att någon timme senare anlända till Levas Kungslador där själva middagen och festen skulle vara. Vi kände att vi ville underhålla gästerna på något vis medans vi var iväg och fotade oss så vi hade förberett lite olika stationer med lemonadstånd/dryckestation, tatueringsbar, och polaroid-gästbok i äppellunden. Vi hade även gjort i ordning fototräd med bilder på alla våra gäster och vår egen tidslinje samt tidskapslar (glasburkar) där de kunde lämna råd/tips/kommentarer till oss att läsa på våra kommande bröllopsdagar. Allt var ganska noga förberett sedan dagen innan så det bara skulle vara för tärnorna/marsalkarna att åka direkt till Levas efter vigseln innan de andra gästerna anlände för att fixa de sista med dryck etc. Lättare sagt än gjort. När de kom till äppellunden hade alla förberedelser blåst omkull under dagen, glasramarna hade spruckit, tavelstaflin blåst ner etc etc. Japp. Så kraftsamling deluxe var det tydligen på den, jag och levve var dock lyckligt ovetande kring händelserna ;)
Bröllopet: Vigseln
Bilder från http://www.2brides.se/
Nervöst, underbart, känslosamt. Kan säga att hjärtat bultade rätt hårt när pappa och jag gick ner tårögda tillsammans längs med altargången mot min blivande man. Vi hade skönaste vigselförrättaren som fick oss att slappna av och känna oss naturliga genom hela cermonin (klockren när han tog tag i tältet som fick för sig att flyga iväg mitt i allt haha, som om det vore en del av planen liksom). Ingen av tjejerna ramlade ner för scenen och både jag och levve kom igen våra löften utan att bryta ihop. Mangan och Jimmy gav våra favoritlåtar en helt ny känsla med hjälp av en akustisk gitarr, och alla dem som var inblandade i slutnumret av 500 miles var helgrymma! Hela vigseln kändes verkligen som oss ända från beslutet kring att köra unplugged (inga kameror eller telefoner) ändå ner till den delen av cermonin där vi förseglade en låda med våra löften tillsammans med ett vin som ska öppnas om vi någonsin skulle känna tvivel i framtiden.. Vi är så otroligt tacksamma alla som var med och hjälpte till i förberedelserna kring cermonin, musiken, dekorationen, spexet och allting annat, vi hade aldrig kunnat gjort det utan er! Och jag kan säga att varje gång jag känner doften av lavendel kommer jag föralltid tänkte på den här stunden tillsammans med er och honom.