Bröllopet: Vigseln

 
Nervöst, underbart, känslosamt. Kan säga att hjärtat bultade rätt hårt när pappa och jag gick ner tårögda tillsammans längs med altargången mot min blivande man. Vi hade skönaste vigselförrättaren som fick oss att slappna av och känna oss naturliga genom hela cermonin (klockren när han tog tag i tältet som fick för sig att flyga iväg mitt i allt haha, som om det vore en del av planen liksom). Ingen av tjejerna ramlade ner för scenen och både jag och levve kom igen våra löften utan att bryta ihop. Mangan och Jimmy gav våra favoritlåtar en helt ny känsla med hjälp av en akustisk gitarr, och alla dem som var inblandade i slutnumret av 500 miles var helgrymma! Hela vigseln kändes verkligen som oss ända från beslutet kring att köra unplugged (inga kameror eller telefoner) ändå ner till den delen av cermonin där vi förseglade en låda med våra löften tillsammans med ett vin som ska öppnas om vi någonsin skulle känna tvivel i framtiden.. Vi är så otroligt tacksamma alla som var med och hjälpte till i förberedelserna kring cermonin, musiken, dekorationen, spexet och allting annat, vi hade aldrig kunnat gjort det utan er! Och jag kan säga att varje gång jag känner doften av lavendel kommer jag föralltid tänkte på den här stunden tillsammans med er och honom.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: